2010

Through my eyes

.

The Yellow Handkerchief

5 december 2010



"The Yellow handkerchief" regisserad av Udayan Prasad och producerad av Arthur Cohn. Baserad på en novell av Pete Hamill.


En bilresa genom Lousiana förändrar tre främlingar som verkar dras till varandra genom gemensamma känslor av ensamhet. Längs vägen ändras relationerna på olika sätt och leder fram till möjligheten av en andra chans i livet och i kärleken.


Brett Hanson (William Hurt), som just kommit ut ur fängelset brottas med ett smärtsamt förflutet. Han träffar på den ledset rastlösa tonårstjejen Martine (Kristen Stewart) som nyligen blivit dumpad och hennes "skjuts" Gordy (Eddie Redmayne), som hon verkar vilja utnyttja för att göra den andra killen svartsjuk. De har olika orsaker motiv till att fly: Martine vill komma bort från sin familj, Gordy hoppas på att komma närmare Martine och Brett måste bestämma riktning för nästa fas i livet och hur han ska göra med kvinnan som han lämnade; exfrun May (Maria Bello). Bra skådespeleri ger mer tyngd åt ett ganska vanligt tema.


Det som börjar som en kort tur mellan floden blir ett gemensamt uppdrag för alla tre. Brett delar sin sorgliga livshistoria och tonåringarna blir tagna av tragedin som skilde honom och May åt. Färden varvas med återblickar på det känslomässigt starka relationsdramat mellan Brett och May. Relationen mellan ungdomarna är skör och smyger fram och ges inte lika stor plats, men fungerar som en lätt reflektion av den andra djupare kärlekshistorien.


Filmen och speciellt det rörande slutet fick mig att tänka på Kärleken. Återkommer alltid till det. Finns det något större? Någon som känner en och älskar ändå.




















Vem är som Gud?

24 oktober 2010



"Om dina väldiga gärningars makt ska man tala och din storhet ska jag förkunna.

Man ska utbreda ryktet om din stora godhet och jubla över din rättfärdighet.

Nådig och barmhärtig är HERREN, sen till vrede och stor i nåd.

HERREN är god mot alla och förbarmar sig över alla sina verk.

Herre alla dina verk ska tacka dig och dina fromma ska lova dig." (Ps 145:6-10)


För alltid vill jag sjunga om din kärlek,

Om den kärlek som aldrig tar slut.

Om den frid som övergår förståndet

Om den glädje som alltid varar.


"HERREN är trofast i allt han säger och kärleksfull i allt han gör

HERREN uppehåller alla dem som är på väg att falla,

han reser upp alla nerböjda.

Allas ögon väntar på dig, och du ger dem deras mat i rätt tid.

Du öppnar din hand och mättar allt levande med nåd.

HERREN är rättfärdig i alla sina vägar

och nådig i allt han gör.

HERREN är nära alla som åkallar honom,

alla dem som åkallar honom i sanning. " (Ps 145:13b-18)


Du är aldrig långt borta.

Du väntar

Vilket tålamod!

Vem är som Gud?



































Återspeglingar

28 sepember 2010


"Men vi alla som med avhöljt ansikte återspegla Herrens härlighet, vi förvandlas till hans avbilder i det vi stiga från den ena härligheten till den andra, såsom när den Herre verkar, som själv är ande."

(2 Kor 3:18)


Käre Far, tack för livet och den andliga rikedom Du ger.

Ber att vi må tjäna och ära dig med våra liv

och älska Dig med allt vi har.

Lev i oss så att våra liv återspeglar Din nåd.































Kärlekssång

26 sepember 2010


Sjung sången en gång till, Pappa! Sjung den en gång till!


Att med förkrossat hjärta tillåta dem store Guden att lyfta upp mig och trycka mig mot hans hjärta. Och sedan höra Honom sjunga sin kärlekssång.

Då föds en sång från djup till djup...


Med en evig kärlek har du älskat mig

Därför låter du din nåd förbliva över mig

Jag vill jubla i glädje, höja fröjderop

över Honom som är huvudet bland folken...




















Fåren känner igen hans röst

27 sep, 2010 06:54


”Men den som går in genom grinden är fårens herde. För honom öppnar grindvakten, och fåren hör hans röst, och han ropar på sina får med deras namn och för ut dem. När han har släppt ut sina får går han före dem, och fåren följer honom därför att de känner igen hans röst. Men en främling följer de inte, utan springer ifrån honom, därför att de inte känner igen främmande röster.” (Joh. 10:2-5).


"Han leder mig på rätta vägar för Sitt namns skull." – Ps. 23:3


"Jag vill ge dig insikt och lära dig den väg du skall gå, jag vill ge dig råd, min blick skall följa dig.” (Ps 32:8)



















O det dyra Jesu blod

25 sepember 2uer



Gottar mig med ord om Yeshua...


"Honom har Gud, genom hans blod, ställt fram som en nådastol,* att tas emot genom tron. Så ville han visa sin rättfärdighet, eftersom han hade lämnat ostraffade de synder som förut hade blivit begångna, under tiden för Guds tålamod. I den tid som nu är ville han visa sin rättfärdighet: att han själv är rättfärdig, när han förklarar den rättfärdig som tror på Jesus." (Rom 3:25-26)


* nådastol ="soningsställe", det gyllene locket på förbundsarken, (2 Mos 25:17f, 3 Mos 16:14f)


Blodsoffer är ofrånkomligt för försoning med Gud. Yeshua offrade sin egen kropp för det perfekta syndoffret. Genom Yeshuas blod får vi fullständig försoning med Gud. De levitiska systemet av djuroffer var en förebild på det kommande offret som Yeshua stod för.


"Ty om det första förbundet hade varit utan brist skulle det inte behövas plats för ett andra." (Hebr 8:7)


Under det första förbundet täckte offren synderna, men under det nya förbundet togs synderna bort!


"Han måste inte som dessa överstepräster bära fram offer, en dag varje år, först för sina egna synder och sedan för folkets. Detta gjorde han en gång för alla, när han offrade sig själv." (Hebr 7:27)


"Men nu har Yeshua kommit som överstepräst för det goda som vi äger. Genom det större och fullkomligare tabernakel som inte är gjort med händer, det vill säga som inte tillhör den här skapelsen, gick han en gång för alla in i det allra heligaste, inte med bockar och kalvars blod, utan genom sitt eget blod och vann en evig återlösning. Om nu redan blod av bockar och tjurar och askan från en kviga, stänkt de orena, helgar till yttre renhet, hur mycket mer ska då inte Yeshuas blod rena våra samveten från döda gärningar, så att vi tjänar den levande Guden. Ty Yeshua har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud." (Hebr 9:11-14)


Yeshua ha-Mashiach är försoningen för våra synder. Ordet som används i Romarbrevet 3:25, 1 Joh 2:2 och 1 Joh 4:10 är samma ord som används i GT för "kapporet", locket på förbundsarken i det allra heligaste som skvättades med blodet på försoningsdagen, Yom Kippur.


"Han är försoningen för våra synder och inte bara för våra utan också för hela världens."

(1 Joh 2:2)


"Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin son till försoning för våra synder." (1 Joh 4:10)


EN GÅNG FÖR ALLA VID TIDERNAS SLUT ATT GENOM SITT OFFER UTPLÅNA SYNDEN!!!

(Hebr 9:26)








































Låt inte tjuven ta din glädje

24 sepember 2010


För tjuven kommer alltid för att rycka upp det ord
som är planterat i ditt hjärta


Han vet så väl att om du ger det tid och plats att gro


då finns det inget som kan hindra dig. 


Men om du aldrig slutar upp med att fröjdas inför Herren


och i alla situationer gläder dig i Gud


Då kan tjuven inte nå dig eller ta nånting ifrån dig.


Du kommer bli en segrare i livet


Låt inte tjuven ta din glädje


Låt inte tjuven ta din glädje


Låt inte tjuven ta din glädje ifrån dig




(Bo Järpehag, Miracle music)


Fröjd i Herren är vår starkhet (Neh 8:10)





















Kan du höra nu?

2 september 2010


Jag ser dina ögon blicka tomma

rakt fram

Det var ett tag sedan vi talade med varann

Jag har många gånger velat säga

hur jag älskar

Vad jag tänkte

när jag formade ditt liv


Stilla viskar jag

Kan du höra nu?

Äntligen tystnar bruset

i dina öron

När jag viskar lugnt ditt namn

Stilla, lilla flicka

Du behöver aldrig mer va ensam

för jag finns där


Du ska veta att

jag finns där


























Hemma bäst

30 augusti 2010


"Ty Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat."

(Luk 19:10)


Finns det något bättre än att komma hem? Jag uppskattar det mer och mer. Att komma hem när jag varit borta om än några korta timmar. Att pusta ut och slappna av. Att komma hem till en plats full av vila, frid och trygghet. Föreställ dig ett hem där Herren väntar på dig. Kommer du att välja att vara med Honom? Läsa Hans story, insupa doften av hans närvaro och njuta av Hans skönhet?


Hemma, där vet du att du är accepterad utan att dubehöver göra sig till. Hemma är där du inte behöver vara rädd eller blyg. Hans armar är vitt utsträckta för att ta emot dig.


Guds hjärta står vitt öppet. Han bjuder in oss i sitt hjärtas vardagsrum, där vi kan ta på oss våra gamla hemmakläder och skratta och prata med varandra. Han bjuder in oss i sitt vänskaps kök, där vi kan småprata vid bordet och ha det bra, låta det andra vara. Han bjuder in oss i sin krafts matsal, där vi kan äta av hjärtats lust. Och han bjuder in oss i sin vishets arbetsrum, där vi kan lära oss saker, där vi kan växa och sträcka ut oss. Där vi kan ställa alla frågor vi vill. Han bjuder in oss i sin kreativitets verkstad, där vi kan skapa tillsammans med Honom och njuta av resultaten. Han bjuder in oss i sin vilas sovrum, till den plats där vi kan finna ro och där vi kan vara nakna, sårbara och fria. Här är även platsen av högsta

intimitet, där vi berörs och erkänns på djupet.


























En öppen flaska

29 augusti 2010


"Då tog Maria en flaska dyrbar äkta nardusolja, och smorde Jesu fötter och torkade dem med sitt hår, och huset fylldes av doften från oljan." (Joh 12:3)


Oljan från nardusroten användes redan i egyptiska salvor. Den eteriska oljan är svampdödande, bakteriedödande, inflammationshämmande och sårläkande; bra på klåda, psoriasis och hudirritationer. Doften kan beskrivas så här:


"I flaskan träig toppnot som av kryddnejlika som snart blir jordig. Utspädd och blandad med andra oljor blir den fuktig och bittersöt - som en kryddad höstskog med karamell och inslag av patchouli. Någon har beskrivit den som en blandning av kardemumma och vanilj. Det är en mycket händelserik doft."

(http://www.shenet.se/ravaror/eonard.html)


Maria gav det finaste och förmodligen det mest dyrbara hon hade till Jesus.

Människor kommer kanske inte alltid förstå varför man ger det finaste och bästa man har till Jesus, varför man ger upp sin dröm eller slutar stäva efter vissa mål i livet…Men det finns en hemlighet i att veta var man har sin skatt. Att bevara sitt hjärta. Att ge Gud platsen att verka fritt i och genom sitt liv. Att öppna alabasterflaskan.


Visst kan det upplevas som att flaskan har blivit viktigare än själva oljan? Som om flaskans värde skulle överstiga oljans!? Som om vår utvärtes människa skulle vara viktigare än vårt inre? Som om vi var mer intresserade av flaskan som utställningsobjekt än den gudomliga doften av oljan? Vi skyddar vår alabasterflaska i stället för att låta oljan bryta fram. Vi skyller ifrån oss på omständigheter eller människor när Gud pekar på saker i våra liv. Eller kan det vara så att vi inte förstår att det är Gud som verkar för att vi är så fast i oss själva? Med handen på hjärtat, är det inte så att vi tycker oss vara lite visare, att vi har kommit lite längre än andra och ibland till och med tror oss veta bättre än Gud själv?


Om alabasterflaskan inte öppnas, kommer inte den äkta nardusen flyta fram.

"Jag bor i det höga och heliga men också hos den som är förkrossad

och har en ödmjuk ande, för att ge liv åt de ödmjukas ande,

för att ge liv åt de förkrossades hjärtan." (Jes 57:15)



























Livet - en trädgård

24 augusti 2010


Det finns ingen som älskar dig som Fadern. Han planerar din framtid i ljuset. Han såg dig innan du ens fanns. Han utvalde dig att lära känna Honom, den levande Guden.

Du och Han. Han och du.


Vårt eget hjärta är som en trädgård där det växer olika sorters växter. Där kan det behöva rensas ibland, för att de goda växterna ska få övertaget. Fästen, tankebyggnader och allt högt och lågt som reser sig upp mot kunskapen om Gud måste rensas ut. Denna höst kan hela själen genomflödas av Sanningen från himmelen. Motstrida tankar sköljs bort så att vi helhjärtat kan njuta av livet med Gud. Hur? Låt Jesu ord rikligt bo hos er med alls in vishet, säger Paulus. Öka flödet av det goda Gudsordet! Gör det personligt. Ta det till dig. Säg att det gäller dig. Sätt in ditt eget namn i bibelversen. Håll på tills du känner glädjen och övertygelsen växa på insidan.


Du är utvald och dyrbar i Jesus. Du är välsignad med all den himmelska världens andliga välsignelse. Du är friköpt genom Hans blod. I honom har du ditt arv, ditt hopp, din kärlek. Låt inte detta stjälas ifrån dig av något tvivel eller tankebyggnad. Må det heller inte bli så "vardags" att vi tar det för givet och slutar lyssna. Vi behöver de grundläggande sanningarna i Ordet så länge vi lever.


"Låten Kristi ord rikligen bo ibland eder; undervisa och förmana varandra i all vishet, med psalmer och lovsånger och andliga visor, och sjungen med tacksägelse till Guds ära i edra hjärtan."

(Kol 3:16)



















I come thirsty

23 augusti 2010


"Ty jag skall utgjuta vatten över det som törstar och strömmar över det torra." (Jes 44:3)


"Hör på, alla ni som törstar, kom hit till vattnet" (Jes 55:1)


"Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger. "

(Joh 7:37-38)


Jag fick följa med några härliga vänner till Smitingen igår. Jättehärligt även om det tog på att vandra i kuperad terräng i skogen och upp och nerför klipporna. Jag blev väääldigt törstig efteråt.


Kom och tänka på den inre törsten som jag ibland försöker släcka med sådant som bara får en mer törstig. Jag kom att tänka på Yeshua som manade folket att komma till Honom och dricka. Att Han är det levande brödet och inte bara en liten efterrätt. Att Han verkligen är det levande vattnet som är det enda som verkligen stillar min törst. Fick en kort inblick i Herrens sorg över att vi ibland inte vill tro att han kommer att tillfredsställa och helt uppfylla vårt tomrum.


"Må de tacka HERREN för hans nåd, för hans underbara gärningar mot människors barn, ty han stillade själens törst och mättade själens hunger med sitt goda."

(Ps 107:8-9)


Endast den levande Guden, Han som skapat och uppehåller universum kan stilla själens törst och mätta själens hunger. Han mättar oss inte bara fysiskt med sitt goda utan även andligen och möter den djupaste längtan i vårt hjärta.


I come thirsty























Skönhet så nära

21 augusti 2010


Jag hade glömt bort eller visste kanske inte att det fanns så mycket vackert på nära håll. For längs kustvägen med en kompis igår och förundrades ett flertal gånger av Guds mästerverk.


"Allt har han gjort skönt i sin tid."

(Pred 3:11)





































"Men vi känner, som Skriften säger, vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom. "

(1 Kor 2:9)






















"Han för mig till vatten där jag finner ro. Han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull." (Ps 23:2-3)
























Bär

20 augusti 2010


Dags för bärplockning. Något jag hatade när jag var liten, men nu tycker jag att det är riktigt kul och framför allt avkopplande. Att bara låta tankarna vandra och då och då sjunga en truddelutt. (hur stavas det då?). Att ibland riktigt få leta fram det perfekta bäret som döljer sig bakom överlappande grenar.


Röda vinbär behövde jag inte leta fram. Grenarna riktigt tyngdes ner av dem. Dessa är rika på vitamin C som är en viktig antioxidant och stimulerar kroppens upptag av järn. Jag kan äta dem som de är t ex tillsammans med äpple i yoghurt, men man kan ju även göra en läcker paj som motverkar det där sura.

http://www.recept.nu/1.245143/per_morberg/efterratter_godis/frukt_bar/roda_vinbar_och_marangpaj
















De svarta vinbären var betydligt svårare att hitta. Kan de ha blivit kvävda av hallonbuskarna? Svarta vinbär är så rika på vitamin C att en enda portion täcker hela dagsbehovet. Svartvinbärssaft är gott, men jag blev också sugen på att göra svartvinbärsglass:

http://www.kokaihop.se/recept/svartvinbarsglass















Hallon, min favorit. Bären, som i sig består av många små bär innehåller mycket mangan, C-vitamin och fibrer. Det finns också hel del folat, B2-vitamin, magnesium, niacin, kalium och koppar. Och hör här: polyfenoler, en ovanlig men kraftfull typ av antioxidanter. Det jobbiga med hallon är att de kan se så fina ut på utsidan men inuti är det skräp. Det gäller att kolla lite extra. Hallon äter jag helst som de är,

ibland i morgonyoghurten. Men ibland kan man ju unna sig...

http://www.tasteline.com/recept/HALLONPAJ_2




























Identitet

19 augusti 2010



rädd -> trygg i Pappas famn

"Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds barn. Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar 'Abba!' 'Fader!'

(Rom 8:14-15)

Att titta in Pappas ögon. Se att han är bäst och alltid kommer att skydda mig. Att höra vad Han säger om mig.


gammal -> ny skapelse

"Alltså, om någon är i Jesus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se det nya har kommit."

(2 Kor 5:17)

Att bli medveten om att Gud har upprättat något helt nytt i mig genom Jesus. Att få vara klädd i den nya människan. Att låta detta nå in i själen och påverka ens liv. Att acceptera Guds bild av mig.


misslyckad -> Guds konstverk

"Jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också ska fullborda det intill Jesu dag."

(Fil 1:6)

Att inse att det är Gud som skapar verket och inte jag som ska åstadkomma det. Att tillåta Gud verka, inte jobba emot Honom genom att hålla fram negativa bilder. Att se på mig själv med Guds ögon.

I Jesus är jag lyckad.


Om vi inte identifierar oss med vem vi är, identifierar vi oss med vad vi har, vad vi kan eller vad vi gör.
































Ord som motar

18 augusti 2010


Jag fortsätter ösa från källan som aldrig sinar...


Ensam -> Aldrig ensam

"Gud har själv sagt: Jag skall aldrig lämna dig eller överge dig. Därför kan vi frimodigt säga: Herren är min hjälpare, jag skall inte frukta. Vad kan en människa göra mig?"

(Hebr 13:5-6)


Osäker -> Säker i Guds kärlek

"...varken höjd eller djup eller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre "

(Rom 8:39)


Osynlig -> Sedd av den Högste

"Ja, till och med alla hårstrån på ert huvud är räknade. Var inte rädda. Ni är mer värda än många sparvar."

(Luk 12:7)


Förkastad -> Accepterad

"Ta därför emot varandra, så som Jesus har tagit emot er till Guds ära."

(Rom 15:7)


Oviktig -> Gud känner mitt hjärta

"En människa ser det som är för ögonen, men HERREN ser till hjärtat."

(1 Sam 16:7)





















Mota Olle vid grind

17 augusti 2010


Dags att börja mota Olle vid grind. Byta ut negativa budskap som bara saboterar för mig själv och även relationer med andra mot det Gud säger. När jag tar fasta på att Gud är för mig och vill så mycket gott för mig öppnas stora möjligheter. Det gäller att fiska i rätt vatten, inte från usla brunnar som inte håller vatten." (Jer 2:13) , utan ÖSA (det måste betyda att det finns massvis) vatten med glädje ur frälsningens källor. (Jes 12:3). Jag börjar med några skopor:


Ful → Underbar

“Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ja, underbara är dina verk, min själ vet det så väl.” 


(Ps 139:14)





Tråkig → Värd att glädja sig över

"Som en brudgum fröjdar sig över sin brud, så skall din Gud fröjda sig över dig."
(Jes 62:5)


Ingen vill lyssna → Hörd, uppmärksammad

“Ni skall kalla på mig och komma och be till mig, och jag skall höra er.” 
(Jer 29:12)





Bortglömd → Ihågkommen för evigt

“Kan då en mor glömma sitt barn, så att hon inte förbarmar sig över sin livsfrukt? Och även om hon kunde glömma sitt barn, skall jag inte glömma dig. Se, på mina händer har jag upptecknat dig.“
(Jes 49:15-16)





Utan framtidstro → Goda planer om ljus framtid


“Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut.” (Rom 8:28)

"Jag vet vilka tankar jag har för er, säger HERREN, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp." (Jer 29:11)





















Självföraktets fula tryne

16 augusti 2010


Jag trodde jag var färdig med det. Gamla negativa tankemönster som har spelats upp många gånger i mitt liv, adjektiv som är för fula att nämna. Ju längre skivan spelas desto mer drar jag mig inåt och gömmer mig bakom mitt skal. Min fiende får mig att dölja de vackra dag som min Skapare penslat. Självförakt stänger till och hindrar Guds verket på insidan. Ljuset slocknar.


Jag har många gånger upplevt Guds kärlek på djupet och att Han suddat ut orden. Men ibland poppar de upp utan att jag märker det och skivan är i full rullning. Det som kanske är nytt är att jag erkänner det för fler människor och det verkar vara en öppning till helande. Jag har insett att jag är väldigt svag och behöver hjälp. Gud hjälper men använder även människor till att hjälpa. Tack mina vänner för att ni är uttryck för Hans kärlek i detta!


Överlåtelse är att bjuda in Gud i processen även när jag känner mig värdelös. Det låter konstigt, men det kan ibland kännas lättare att hålla fast vid självförakt än att lita på Guds verk. Eftersom det handlar om lager av skam kan processen ta tid. Förändring är en process hur mycket jag än vill att det ska vara klart i ett nu. Gud kräver inte att vi växer över en natt, utan har tålamod som ingen annan. Att växa är inte något som jag kan pressa fram. Det hjälper inte heller att agera som att man är färdig. Varför är jag förvånad?


Nåden är fantastisk. Jag skulle aldrig kunna göra mig förtjänt av att Gud tar emot mig igen. När jag märker att jag återigen fallit tillbaka till gamla mönster av självförakt som dämpar min själ, att jag ser ner på mig själv, det jag gjort eller sagt, vet jag att jag har vänt mig bort från min Herre och inte tagit emot Hans förunderliga gåva. Då står jag inför ett val: vända åter till min Fader och inse mitt beroende av Hans nåd eller fortsätta med med att skydda mig själv för att undvika mer smärta. Jag väljer att släppa loss smärtan och låta Pappa vända det till liv.


Att ha tålamod med sig själv, att inte försöka skynda på Guds Andes övernaturliga verk, att komma ihåg att Gud är expert på att förvandla personers liv. Bibeln är full av exempel på kvinnor som blivit upprättade av Gud.


Du är ett skydd för den svage, ett skydd för den fattiga i hans nöd, en tillflykt undan storm, en skugga undan hetta (Jes 25:4)





























Skulle Gud ha sagt?

12 juli 2010


"Men ormen var listigare än alla andra markens djur som HERREN Gud hade gjort; och han sade till kvinnan: "Skulle då Gud hava sagt: ’I skolen icke äta av något träd i lustgården’?" 
(1 Mos 3:1)


Vad hade hänt om hon bara svarat: "Ja!" och inget mer?

När svaret dröjer och otålighetens rätt fula ansikte skymtar fram, smyger sig ibland osäkerheten på. Hörde jag verkligen rätt? Sa Han inte att han skulle visa mig vägen? Sa Han inte att det skulle ordna sig?

När tvivlet slår rot känns det som Herren sagt overkligt långt borta och likt Saras leende när hon fick höra att hon skulle bli mor vid 90 års ålder kommer tankar som "Hur skulle jag kunna tro att något sådant?"


Jag brukar försöka sänka mina förväntningar för att jag inte ska bli besviken. Och det fungerar ibland. Men hur vore det om jag överlämnar mina förväntningar till Herren?

Detta är inte lätt alla gånger, det är jag den första att erkänna. Speciellt när det känns otroligt viktigt att få ett svar. Och helst med detsamma. Men tar jag mig tid och lyssnar hör jag Gud viska till mitt hjärta..."Överlåt det till mig, lita på mig".


Kanske det är dags att återigen vända förväntingarna från oss själva eller själva situationen till Honom som älskar oss sååå mycket?

 Tänka sig...redan nu när jag skriver känns det mindre oviktigt om svaret kommer idag eller långt senare. Ha! Där fick du, du lögnens fader som försöker skymma sikten av ljuset. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det (Joh 1:5)


Skulle Gud ha sagt att Han skulle ta hand om dig? JA!
Skulle Gud ha sagt att Han brydde sig om varje detalj i ditt liv? JA!
 Skulle Gud ha sagt att Han bara vill det bästa för dig? JA!

 "Är då något så underbart, att HERREN icke skulle förmå det?" (1 Mos 18:14)


"Räkna med honom på alla dina vägar, så skall han göra dina stigar jämna." 
(Ords 3:6)
























Hungry heart

27 juni 2010


"Den mätte trampar på honung, den hungrige tycker att allt bittert är sött." (Ords 27:7)


När jag är riktigt hungrig har jag svårt att tänka på något annat än mat i alla dess former. Då är man inte lika kräsen längre...

Gäller detta även den andliga hungern, det hungriga hjärtat? 
Jag tror att det finns en djupare hunger inom oss alla som vi människor ofta försöker fylla med allt möjligt, utan att det mättar riktigt på djupet. Det enda som mättar är Gud själv. 
"There is a God-shaped hole in all of us that only He can fill" sjunger Plumb 
och Bruce Springsten: "Everybody has a hungry heart"



Om inte hjärtat får kontakt med sin Skapare, inte får uppleva Hans kärlek och därigenom vinna sunda relationer med andra människor blir det ett ensamt hjärta som inte får någon ro. Människan blir lik en utsvulten man som äter allt som kommer i hans väg.

Jag har själv letat på fel ställen många gånger, fast jag upplevt att Gud verkligen mättat på djupet gång på gång. Må jag aldrig mer glömma Hans nåd!

När jag en gång fått se en glimt av Hans kärlek och fått smak på Hans närvaro är det omöjligt att finna något liknande. Det tycker i alla fall jag. Det känns fullt naturligt att inrikta sig mot att sammankoppla med Honom och instämma med David:




"Gud, du är min Gud, tidigt om morgonen söker jag dig.

Min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter

dig i ett torrt land som försmäktar utan vatten.

Jag söker dig i helgedomen för att se din makt och

härlighet. Ty din nåd är bättre än liv, mina läppar skall prisa dig. Jag skall lova dig så länge jag lever, i ditt namn skall jag lyfta mina händer. Min själ blir mättad av utsökta rätter. 
Med jublande läppar lovsjunger min mun, när jag kommer ihåg

dig på min bädd 
och tänker på dig under nattens timmar.

Ty du är min hjälp, under dina vingars skugga jublar jag.

Min själ håller sig till dig, din högra hand uppehåller mig."


(Ps 63:2-9)



























Bröllopstider

20 juni 2010


Jag såg som så många andra det kungliga bröllopet på tv igår och rördes av den enkla, självklara kärleken mellan brudparet, brudgummens tal till sin brud och blickarna de gav varandra. Glittrande diadem och påkostat porslin i allsköns ära. Det som stannar kvar hos mig är orden "princess of my heart" och "Störst av allt är kärleken" (citat: prins Daniel). 

Det var glädjen i Victoria och Daniels ögon som fick mig att tänka på en annan bröllopsfest som ligger framför och en annan brud, som nu gör sig redo för sin brudgum:



"Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner ur himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man. Och från tronen hörde jag en stark röst som sade: "Se, Guds tält står bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem, och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta."


Och han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." (Upp 21:1-5).



Till den festen är inte bara de mest ansedda och rikaste människorna bjudna, utan alla som tar emot Honom, som är enda räddningen för denna värld, Jesus! I love him so



























Se Guds lamm

19 juni 2010



"Eftersom det var tillredelsedag och judarna inte ville att kropparna skulle hänga kvar på korset över sabbaten - det var nämligen en stor sabbatsdag - bad de Pilatus att de korsfästas ben skulle krossas och kropparna föras bort. Soldaterna kom därför och krossade benen på dem som var korsfästa tillsammans med honom, först på den ene och sedan på den andre. När de därefter kom till Jesus och såg att han redan var död, krossade de inte hans ben, men en av soldaterna stack upp hans sida med sitt spjut, och genast kom det ut blod och vatten. Den som har sett detta har vittnat för att också ni skall tro, och hans vittnesbörd är sant, och han vet att han talar sanning. Ty detta skedde för att Skriften skulle uppfyllas: Inget ben skall krossas på honom.* Och ett annat skriftställe säger: De skall se upp till honom som de har genomborrat.*" 
(Joh 19:31-37)


På Jesu tid fanns det ett praktfullt vitt kalkstenstempel på Moria berg där hundratals lamm slaktades vid påskhögtiden. Litertals blod måste tas om hand genom att hällas i en slags vattendränering vid "altarets fot". (3 Mos 4:34), en regel som gällde både tabernaklet och templet. Vid första templet (Salomos) krävdes det tio tvättkar vatten för att rensa blodet från offren (2 Krön 4:6) Vid det "andra templet" i Johannes dagar hälldes mängder av vatten i altarets dräneringssystem för att att skölja bort lammens blod. Eftersom tempelberget är ett berg med en flat kalkstensyta, hur tömdes dräneringen? Jo, de kastade ut det i Kidrons dal. Templets dränering kan man läsa om i judiska Talmud och i arkeologen Leen Ritmehers "The Temple and the Rock" (p 57.2). Templet låg mot öster, mot soluppgången och olivberget. Området mellan dessa två höjder kallas Kidrons dal eller Kidrons bäck. Dalen är torr och blir en bäck endast vid påskens vårregn. 

Varför förklarade inte Johannes detta samband tydligare? Kanske var kopplingen till templet självklar för honom. Jesus valde olivberget som plats för att undervisa sina lärjungar och därifrån skulle han passera Kidron när han gick till tempelberget där han predikade offentligt. Eftersom offren offrades morgon och kväll dagligen vid högtider som påsken visste varje jude att blod och vatten skulle hällas i Kidrons dal under och uppenbarligen hade detta gjort intryck på Johannes. Så när han såg blodet och vattnet strömma från Jesu sida drog han slutsatsen att Jesus måste vara det nya påskalammet. I hans sinne blev utflödet från Jesus en spegling av tempeldräneringen

som skedde vid samma tid. Jesus - precis som lammen, slaktades just under påskahögtiden, Pessach.


Det är Johannes som skriver om det Johannes döparen som säger om Jesus "Se Guds lamm, som tar bort världens synd" (Joh 1:20). Det är också Johannes om skriver att Jesus jämförde sin egen kropp med templet Joh 2:19-22: 

Jesus svarade: "Bryt ner detta tempel, så skall jag resa upp det på tre dagar." Judarna sade: "I fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och du skall resa upp det på tre dagar!" Men det tempel han talade om var hans kropp. När han hade uppstått från de döda, kom hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta, och de trodde på Skriften och ordet som Jesus hade sagt."




Johannes pekar också på profetian i Sak 12:10, att de skulle se upp till honom som de genomborrat. Korsfästning var en vanlig avrättningsform på denna tid. Jesus inte bara korsfästes, utan han genomborrades av ett spjut. 

Så fascinerande hur Herren planerat allt i detalj! Det är ingen slump att Israels varande är brännhet idag.



























Fattig eller rik

18 juni 2010


"Jag är oförnuftigare än någon annan och utan mänskligt förstånd. 
Jag har inte lärt mig vishet, så att jag har kunskap om den Helige.
Vem har stigit upp till himlen och kommit ner igen? 
Vem har samlat vinden i sina händer? 
Vem har knutit in vattnet i ett kläde? 
Vem har fastställt jordens alla gränser? "

(Ords 30:2-4)


Orden kommer från Ordspråksboken 30 i Bibeln och är skrivna av Agur.
"Agur" betyder "kompilatorn"; den som först gjorde en samling av ordspråk. 
En annan utläggning av "Agur": den som är modig i sökandet efter visdom.


"Två ting ber jag dig om, neka mig dem inte intill min död: Håll falskhet och lögn fjärran ifrån mig. Ge mig varken fattigdom eller rikedom, men låt mig få den mat jag behöver. 
Annars kan jag bli så mätt att jag förnekar dig och säger: "Vem är HERREN?" eller så fattig att jag stjäl och vanhelgar min Guds namn." (Ords 30:7-9)


Agur bad att han varken skulle bli fattig eller rik. En aktuell bön idag när jakten på ökad materiell standard är allt bra snurrig. Ge mig idag mitt dagliga bröd. 
Om han skulle bli fattig så kanske han var tvungen att själa och smutsa ner Guds namn. Om han skulle bli rik var han rädd för att han skulle

förneka Herren. Han ville i stället ha så mycket så att han klarade sig.


Din nåd är mig nog. Varför skulle jag be om mer? Det skulle vara för att ge vidare i så fall.

Gud, hjälp mig att förstå din storhet.




























Morgondagg

17 maj, 2010 09:39


Se, hur gott och ljuvligt det är när bröder bor endräktigt tillsammans.

Det är som när den dyra oljan på huvudet rinner ner i skägget, i Arons skägg, och ner över kragen på hans dräkt. Det är som Hermons dagg som faller ner på Sions berg.

Ty där ger HERREN befallning om välsignelse, om liv till evig tid. (Ps 133:1-3)





















Thank you for the music!

2 maj 2010


Jag och min syster var och sjöng på ett äldreboende igår. Vi möttes av vänliga sköterskor och glada leenden. När vi sjöng de gamla "väckelsesångerna" som "Barnatro" och "Han är min sång och min glädje" såg jag att en del rörde på sina munnar och verkade kunna alla verser. Tänk att de kommer ihåg dessa gamla sånger när de ibland har svårt att komma ihåg var de är! En av tanterna förklarade det med att sångerna är sanna. Det lät så enkelt och självklart att jag visste inte vad jag skulle säga. Det fanns egentligen inget att tillägga.


En mer mänsklig förklaring skulle kunna vara att musik aktiverar flera av människans sinnen. Hon hör tonerna, rytmen och klangen. Hon ser, i alla fall för det mesta, den som spelar eller sjunger. Hon känner vibrationerna och ljuden i kroppen. Hennes händer och fötter rör sig i takt med musiken och muskelminnet aktiveras. Hjärnan associerar musiken med tidigare händelser och minnesbilder rullas upp.


Musik är både melodi, rytm, harmoni, tonhöjd och klangfärg. Musik stimulerar och framkallar känslor. Musik kräver inte ett starkt medvetande hos en människa och kan därför användas i vård av demenspatienter.

Thank you for the music, Lord!




















I love dad

30 apr, 2010 21:26



Så stod det på min nyanlände brorsons vita mössa. Min bror verkade lugn och väldigt stolt. Han sa något i stil med att nu vill man till varje pris skydda den lille. Det får inte hända honom något ont!


Det fick mig att tänka på vår himmelska Pappa. Han tänker likadant om oss. Han vill beskydda oss från alla faror. Han vill leda oss på rätta vägar, så att vi inte går vilse.


"Ty du har sagt att HERREN är ditt skydd, du har gjort den Högste till din tillflykt. Ingen olycka skall

drabba dig, ingen plåga närma sig din hydda. Ty han skall ge sina änglar befallning om dig att bevara

dig på alla dina vägar. De skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten."

(Ps 91:9-12)


Föräldrarnas kärlek till ett nyfött barn belönas med hängivet gensvar. En nyfödd bebis vill vara nära

mamma och pappa hela tiden och det blir högljudda protester om det lämnas ensamt. Min himmelske

Fader älskade mig även när jag vände Honom ryggen. Det är stort. Det kan man kalla kärlek.


"Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Jesus dog för oss, medan vi ännu var syndare."

(Rom 5:8)


"Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som

försoningsoffer för våra synder." (1 Joh 4:10)


För att du älskar mig kan jag va mig själv

För att du älskar mig är jag fri

För att du älskar mig är jag trygg inombords

För att du älskar mig, du ger mig mod


Det är inte svårt att älska en sådan Far...


I love you, Dad!

Daddys girl



















Så nära...

20 apr, 2010 12:11


Feelings come and feelings go, 
And feelings are deceiving;


My warrant is the Word of God, 


Naught else is worth believing! 



Though all my heart should feel condemned 


For lack of some sweet token, 


There is One greater than my heart 


Whose Word cannot be broken! 



I’ll trust in God’s unchanging Word 


Till soul and body sever; 


For, though all things shall pass away, 


His Word shall stand forever! 


—Martin Luther (1483–1546)



"Vi vandrar i tro, inte efter vad vi ser. (2 Kor 5:7)
 När vi ser oss omkring eller känner efter kan det upplevas som Gud är långt borta. När vi förlitar oss på våra känslor som en indikator på Guds närvaro, blir det väldigt ostadigt. Det blir som att vi slängs hit och dit efter varje känsla som råkar komma. Vi vet aldrig hur det kommer att bli imorgon, för det beror ju på hur det känns.


Bibeln pekar på att oavsett hur vi känner är Hans kärlek orubblig:


"Jag har älskat dig med en evig kärlek"


"Bergen ska vika och höjderna försvinna, men min kärlek ska inte vika från dig."


"Jag kommer aldrig att lämna dig eller överge dig"


Vad jag kan se finns det många fler ord om tro och att lita på Gud och tro Hans ord än det finns ord om känslor i bibeln. Därför vill jag lita på att jag är nära Gud eftersom det står "om du närmar dig Gud, så kommer Han att vara nära dig" (Jak 4:8). Jag inte kanske KÄNNER hans närhet, men vet jag att Han är nära.


Men hur närmar sig jag Honom då? Jesus säger i Johannesevangeliet


"Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. " (Joh 14:23).


Så om jag älskar Honom och håller fast vid Hans ord så är Han hemma. Jag menar inte att vi ska förneka våra känslor. Jag tror Han vet att vi tycker om att känna glädje exempelvis när Ordet talas ut väldigt klart och tydligt till oss och jag tror Han vill ge många sådana stunder. Men när vi inte känner detta så ska vi inte misströsta och tro att något är fel på oss eller kommunikationen med Gud är bruten. När vi är hungriga och trötta. När vi får kämpa med att tro på att Gud verkligen bryr sig. Då är Han där. Och Han älskar mer än vi kan förstå.


























Sötma och eftertankens kranka blekhet

18 apr, 2010 22:53


”Om du finner honung, ät inte för mycket, så att du blir övermätt och kräks. ” 
(Ords 25:16)



Ska jag nånsin lära mig? Att jag inte mår särskilt bra av mycket socker. Jag har lyckats avhålla mig

ett tag och mått bättre, men så tänkte jag häromkvällen att ”det är så gott, det kan väl inte skada!”

Det var väldigt gott, men efter en sömnlös natt och en känsla av ”bakfylla” dagen efter kändes den

korta njutningen ganska blek.


Jag tror det var övermod som fällde mig. Jag hade blivit lite stursk av att det gått så bra att äta bättre. Det är bara att inse (återigen) att jag inte klarar en dag utan min himmelske Faders nåd och hjälp.


”Varför ger ni ut pengar för det som inte är bröd, era inkomster för det som inte kan mätta?

Hör på mig, så ska ni få äta gott och njuta av utsökt mat. Böj ert öra hit och kom till mig! Hör,

så får er själ leva! Jag vill sluta med er ett evigt förbund: Ni ska få den trofasta nåd som jag lovade David.” (Jes. 55:2-3)


Gud frågar: Varför spenderar du så mycket pengar, din tid, dig själv på något som aldrig tillfredsställer dig. Din törst blir inte släckt. Din hunger blir inte mättad. Dina prestationer tomma. När vi har gett oss själv i naturlig styrka, resurser och gåvor, inbjuder Gud oss att komma till honom med tomma händer. Han vill inte ha våra pengar eller vår prestation – han vill ha våra tomma liv. I utbyte för vår överlåtelse ger han oss liv. En evig, överflödande och trofast kärlek, som aldrig vacklar.

Vi kan inte komma till honom i styrkan av våra egna meriter. Vi får klä av oss lögnerna och i stället omfamna hans Sanning. Han kallar oss till dopfloden, där vi är totalt försjunkna. Allt allt som är dött sköljs bort. En sådan återfödelse är tillgänglig för varje område av vårt liv.
























Ett litet frö som gror

11 apr, 2010 20:42


Jesus sade: "Guds rike är likt en man som sår säd i jorden. Han sover och stiger upp, natt följer på dag och säden kommer upp och skjuter i höjden, han vet själv inte hur. Av sig själv ger jorden gröda, först strå, sedan ax och därefter fullmoget vete i axet. Och när grödan är mogen räcker han genast ut skäran, eftersom skördetiden är inne." (Mark 4:26-29)


En strålande vårdag som bäddat för kryddsådd. Fram med krukor, färg, fröpåsar och jord. Jag slogs av hur små en del frön är. Basilikafröna var så små att jag nästan inte kunde se dem och jag är inte säker på att de hamnade på rätt ställe. Fantastiskt om dessa pyttefrön kan bli till härlig kryddig basilika!


Han sade också: "Vad skall vi likna Guds rike vid, eller vilken liknelse skall vi använda för att beskriva det? Det är som ett senapskorn. När man sår det är det minst av alla frön på jorden. Men när det har blivit sått, växer det upp och blir större än alla köksväxter och får så stora grenar att himlens fåglar kan bygga bo i dess skugga."

(Mark 4:30-32)


Det är en spännande tid. Att följa fröets utveckling. Det händer något varje dag och med rätt

förutsättningar kan det gå snabbare än man tror.


...han skall blomstra som en lilja, slå rot som en poppel och skjuta nya skott.

Hans prakt skall vara som olivträdets, hans doft som Libanons. De skall åter få bo i hans skugga, de skall frodas som en trädgård och blomstra som en vinstock. (Hos 14:6-8)


Jorden är viktig har jag läst. Det ska vara speciell såjord.


"Men de hos vilka säden faller i god jord, det är de som hör ordet och tar emot det och bär frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt." (Mark 4:20)


Ett annat tips är att släppa in ordentligt med luft någon gång om dagen.


"Se, jag skall låta ande komma in i er, så att ni får liv." (Hes 37:5)


Med tanke på att fröna är så små är det ganska självklart att det inte är bra att vräka på med vatten i början, då skulle de kanske dränkas och simma iväg från krukan. I stället siktar jag jord över fröna och vattnar med blomspruta i början.


"Låt oss lära känna Herren, ja, låt oss sträva efter att lära känna honom. Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens, och han skall komma till oss lik ett regn, lik ett vårregn som vattnar jorden."

(Hos 6:3)


En solig fönsterbräda är viktig för en lyckad kryddsådd, men när plantorna kommit upp kan man flytta dem till en svalare plats.


Gud ger växten och vi kan inte lista ut hur det egentligen sker, men vi kan öppna våra hjärtan Hans ord och kärlek, så att fröet som gror får växa.
























Palettens mångfald

09 april 2010


If you hear a voice within you say "you cannot paint," then by all means paint, and that voice will be silenced.

VINCENT VAN GOGH


Citatet av Vincent van Gogh fick mig att ta till google för att bredda min bild av honom. Min bild: en konstnär som målade färgglatt och grovkornigt och vid ett tillfälle högg av sig örat. Letade mig fram till en sida där man kan läsa hans brev http://vangoghletters.org. Många av breven skrevs till hans bror, Theo och handlade mycket om konsten och pågående tavelprojekt han målade. Men även hans tro skymtar fram:

(Paris, 2 sept, 1875) :


"My dear Theo,

This morning I heard from Pa and from you the news of Uncle Jan’s death. Such things make us say, ‘O Lord, join us intimately to one another and let our love for Thee make that bond ever stronger’ and ‘Fear God, and keep his commandments: for this is the whole duty of man’."


I breven möter mig också en man som blir melankolisk när han tänker på de då rådande idéerna om konst och målning. Det verkar som han tycker att det är något fel när konsten blir viktigare än livet självt.


"...a painter is too absorbed by what his eyes see and doesn’t have enough mastery of the rest of his life." (17 mars 1890)


Hans inställning till andra konstnärer fångar också mitt intresse. Han säger att de målningar som skulle ha målats, målningarna som är nödvändiga för konstens utveckling inte kunde bemästras av en enda konstnär. En har den perfekta blandningen av färger och saknar idéer. En annan har massvis med nya, charmerande visioner, men kan inte uttrycka dem via paletten. En väldigt god anledning till att ångra avsaknaden av enhet bland konstnärer, som kritiserar och förföljer varandra, när de lyckligtvis inte lyckas utesluta varandra. (Till Emile Bernard, 7 Juni 1888).


Jag kommer att tänka på orden i Efesierbrevet 4:16:

"Från Honom får hela kroppen sin tillväxt. Så byggs kroppen upp i kärlek, och den fogas samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, allt efter den kraft som är utmätt åt varje särskild del."


Varje del är viktig. Det är mångfalden av oss människor som blir en härlig blandning. Vi kompletterar varandra och alla färgnyanser behövs för att göra paletten fullständig.


"Himmelriket är likt ett senapskorn, som en man tar och sår i sin åker. Den är minst av alla frön, men när det har växt upp är det störst av alla köksväxter och blir som ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo i grenarna." Matt 13:31-32


Så låt oss inte underskatta det vi tycker verkar litet. Det som vi undrar över om det är någon idé att uttrycka. "Det finns säkert någon annan som kan bättre." Det finns någon som behöver just ditt uttryck, din sång, dina ord, din målning.


Fortsätt måla vad de än säger!























En spirande trädgård

01 apr, 2010 23:44


Håller mitt hjärta på att börja mjukna? Jag kom att tänka på hur jag tänkte för en tid sedan och märker att hårdheten och bitterheten alltmer lyser med sin frånvaro och ersätts av spirande värme och glädje. En ny melodi och bibelord som blir till hjärtats sång. Det är sådant som bara En person kan åstadkomma. 




Only he can change our hearts


Only he can fill our hearts with laughter


Only he can heal our wounds and make us love again


Only Jesus, our Saviour and friend




Han ger aldrig upp, även när vi erbjuder bra motstånd. En hård jord måste vattnas ganska rejält innan den börjar mjukna. Innan sprickorna börjar överbryggas av myllrande jord. Ordet verkar även när vi inte märker det och plötsligt börjar ramlar förståelsen ner och fröet gror som aldrig förr. 




As the rain and snow fall down


and not return to heaven


but water earth and make it grow


give seed and bread human kind


So your Word goes out and never do return


but works exactly what He had in mind



He binds up the brokenhearted


He speaks freedom for the captives


His Spirit soften our hardened soil


He make the garden flourish, he make the water fall


Jag är så tacksam att jag inte behöver lita på mig egen förmåga att få något att växa, utan får luta mig mot Han som tänker såå mycket längre än mig och ser möjligheter där jag ser hinder. Han som ser skatter i människor. Honom vill jag följa!




He's gonna do great things,

He' s gonna do great things


His ways are so much better than we think


He's gonna do great things,

He's gonna do great things


His thoughts are so much higher than we think.



(Jes 55, Jes 61)
























Mer än en strimma

28 mars 2010


"Men hoppets Gud uppfyller er med all glädje och frid i tron, så att ni har ett överflödande hopp i den helige Andes kraft. " (Rom 15:13)


De flesta människor kanske uppfattar ordet hopp som ett ovisst önsketänkande: "jag hoppas att något snart ska hända". I ordboken beskrivs hopp som en förväntan att något önskat skall inträffa. Bibelns definition är en mer trosviss förväntan, en fast förvissning om saker som ännu är okända. Rom 8:24-25: "Ty i hoppet är vi frälsta, men ett hopp som man ser uppfyllt är inte längre något hopp. Vem hoppas på något som han redan ser? Men om vi hoppas på det vi inte ser, så väntar vi uthålligt."


Hoppet är inte att vi ska försvinna, utan att Jesus ska komma :) Lars Enarsson


Hela bibeln genomsyras av hoppet. Hoppet i löftena och profetiorna om Frälsaren som skulle komma. Jesus är hoppet själv som uppfyller löftena och profetiorna och fortsätter peka framåt mot hoppet om en ljus framtid. Matthew 12:16-21: "Många följde honom, och han botade dem alla. Han förbjöd dem strängt att avslöja vem han var, för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten Jesaja: Se min tjänare, som jag har utvalt, min älskade, i vilken min själ har sin glädje. Jag skall låta min Ande komma över honom,och han skall förkunna rätten för folken. Han skall inte tvista eller skrika. Hans röst skall ingen höra på gatorna. Ett brutet strå skall han inte krossa, och en rykande veke skall han inte släcka,

förrän han har fört rätten till seger. Och till hans namn skall folken sätta sitt hopp."


Våren är i antågande. Cyklar och hopprep plockas fram. Ljuset tilltar och energin likaså. Men det går mycket djupare än så:


HOPPet grundas i tron på fullständig frälsning genom Jesus nu och framåt.

HOPPet kommer till liv genom den utlovade helige Ande (Rom 8:24-25).

Det framtida HOPPet om de dödas uppståndelse (Apg 23:6), löftena som getts till Israel (Apg 26:6-7), Jesus i oss, härlighetens HOPP (Kol 1:27).

HOPPet att vi får vara arvingar till det eviga livet (Tit 3:5-7),

Vi väntar på det saliga HOPPet att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus ska träda fram i härlighet (Tit 2:11-14),

HOPP om att när han uppenbaras, kommer vi att bli lika honom, för då får vi se honom sådan han är. (1 Joh 3:1-3).

HOPP till en Gud som ger liv och är Frälsaren för alla människor. (1 Tim 4:10).


Kort och gott: JESUS vårt HOPP (1 Tim 1:1)






























Ett bra år

08 mars 2010


Jag såg en skön film i helgen. "Ett bra år" är Ridley Scotts film som baseras på en självbiografisk bok av författaren Peter Mayle om livsdrömmar i en vacker fransk by i Provence. Russel Crowe spelar en odräglig brittisk aktiemäklare, som uppslukats av ambition och girighet i storstadens puls. Kontrast mellan stressen i Londons finansvärld mot på den vackra landsbygden i Provence är slående.


Som ung pojke tillbringade Max Skinner sina somrar på en vingård i Frankrike hos sin farbror Harry. Vi får veta att han tappat kontakten med honom och inte träffat honom på många år när Max får beskedet att farbrodern dött. Detta berör Max även om han inte vill ge sken av det. Han är ensam arvtagare och måste avbryta sitt betydelsefulla jobb för att åka till gården för att försöka sälja den.


Men det blir inte så lätt att skaka av sig barndomsminnena som Max hade trott. Minnen som kommer till liv genom miljön, människor och välkända dofter. Farbroderns humoristiska uttalanden och lärdomar som legat begravda får nytt ljus. Dessutom dyker en okänd släkting upp och en ungdomskärlek blommar upp med stor kraft. Hårdheten och girigheten hos Max smälter till slut ner och blir till kärlek och engagemang.


Jag tycker om filmer som inspirerar till att stanna upp, omvärdera livet och ta steg till förändring. Denna film belyser livets små glädjeämnen och uppmanar oss till att ta vara på det som är viktigt i livet och njuta av det som är gott och vackert. Vad betyder egentligen pengar om man inte har tid att njuta av vad pengar kan ge? Vad har rikedom för betydelse om man inte har någon att dela livet med? 
Som Jesus sa: "Vad hjälper det en människa att hon vinner hela världen men förlorar sin själ?" (Mark 8:36)



Jag kommer att tänka på tiden jag tillbringade i Siebeneich, en liten by i södra Tyskland.

Dagarna bestod bland annat av att ansa vinrankorna i oändliga rader. Tempot var lugnt. Det fanns tid att reflektera, känna vädrets växlingar och se det som långsamt växte fram, vilket gav en enkel vila och tacksamhet till livet. Det är nu över tio år sedan och jag vet inte om jag uppskattade det tillräckligt då. Att uppskatta livets små glädjeämnen kommer kanske med åren.


Farbror Harry säger till Max vid ett tillfälle: 
"There is nowhere else in the world where you can keep busy doing so little and enjoying it so much. One day you'll understand."























Den tålmodige Konstnären

05 mar, 2010 07:04


Jag tror Gud försöker få in i mitt hjärta är att jag är ett mästerverk under utveckling.

Att lära mig att överlämna mig till Hans Ande att verka genom mig, trots mina brister som jag

ibland tycker är sååå synliga. Att ge av mig själv, där jag är just nu, trots att det inte är prefekt.


"Men denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från oss."

(2 Kor 4:7)


Jag är inte färdig än, men i goda händer. Gud är krukmakaren och jag leran. Gud formar mig till den

person jag skapats att vara. När en krukmakare formar sin skål ser den inte vacker ut på en gång,

men han ger inte upp utan fortsätter att forma den efter den bild han har i huvudet.


"Vem vill förakta den ringa begynnelsens dag?" (Sak 4:10)


Han har lagt grunden och kommer att göra det färdigt. Vågar vi lita på det? Vågar vi släppa taget?

"Inte genom styrka, inte genom kraft, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot." (Sak 4:6)


Så högt som himlen är över jorden, så stor är Hans kärlek till oss. (Ps 103:11) Guds kärlek är absolut

och ovillkorlig. Han känner våra djupaste tankar, personligheter, strukturer. Han vet som ingen annan

hur vi är sammansatta. Gud känner vår form.































Oföränderlig

26 februari 2010


"Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan och kommer ner från ljusens Fader, hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker." 
(Jak 1:17)


Han har inte bara gång på gång sagt i sitt Ord hur tokig han är i oss, han gick så långt som till att rista våra namn i sina händer. Om det någonsin finns tvivel på Hans kärlek så finns Hans tecken där nu och för alltid. Vi tillhör honom. Fullständigt. Villkorslöst.


"Han har gjort oss och inte vi själva. Vi är hans folk, får i hans hjord." (Ps 100:3)

Tydligen är inte jag den första som behöver påminnelse om Guds kärlek. För tusentals år sedan försäkrade Gud israeliterna om att det skulle komma en Frälsare och att Han hade en plan för att rädda dem. Men israeliterna var inte övertygade. Även om de hade sett Guds trofasthet flera gånger var de desperata för att se bevis på Hans kärlek. De klagade "Herren har övergivit mig. Herren har glömt mig." (Jes 49:14).


Det kan kännas så ibland att Gud har övergivit en, men det är absolut inte så!

Jag har sett många bevis på Guds kärlek i mitt liv. Ändå behöver jag ständig påminnelse om den. Kanske för att jag tittar för mycket på det som händer runt omkring mig, på hur föränderlig världen är, på hur de mänsliga relationerna förändras. Som singelkvinna som knappt klarar hålla mina blommor vid liv, kan jag förvånas över hur relationer och prioriteringar skiftar. Förändringar är nödvändiga, men kan vara svåra att svälja. Jag tror att jag är inte ensam om att längta efter beständighet, efter någon som aldrig lämnar, flyttar, blir för upptagen för en, aldrig blir trött på en. Någon som aldrig slutar älska.


"Se, på mina händer har jag upptecknat dig." (Jes 49:16)

När Jesaja skrev detta (för ungefär 2500 år sedan) var det vanligt att hedningar ristade in namnet på sin gud i sina händer. Den ihållande smärtan påminde dem om föremålet för deras tillbedjan och gav dem förhoppning om eventuell uppmärksamhet från sin gud. 
I stället för att be oss att bevisa vår kärlek och tillbedjan, tog Gud den stora smärtan själv för att visa oss sin kärlek. Och istället för att kräva ditt offer, sände han sin son att vara offret i vårt ställe.


"Och lev i kärlek, så som Jesus har älskat oss och utlämnat sig själv för oss som offergåva, ett välluktande offer åt Gud." (Ef 5:2)




Guds inristning kan aldrig försvinna. Han blir aldrig trött på oss. Han kommer aldrig att "göra slut". Han kommer aldrig att överge oss eller lämna oss för någon annan. Och han kommer aldrig någonsin sluta älska oss. Hans kärlek är evig. Oföränderlig.























Mer än en formel

25 februari 2010


Vem är Jesus för mig idag?


Han är mitt enda hopp och mer verklig än ett hopp
.

Han är strimman av ljus när mörkret sänker sig.

Han är vägen ut ur allt trassel och lättnaden när allt känns tungt


Men Han är mer än en lösning, en formel på ett problem


Han är min bäste vän, som vet precis vad jag går igenom för Han har varit där själv

Alla knän ska böjas för Honom
Det hjälper inte att känna till Hans namn


Det som räknas är om vi känner Honom


Vi känner till Hans namn, men känner vi Honom?

Han är huvudet, spetsen på plogen, Han som gått före allt


En verklig person, högst levande idag.



















The Word

17 januari 2010


Blir lika berörd varje gång jag hör Sara Groves låt "The word" komma fram till sticket:

We are pressed but not crushed 


Perplexed but don't despair 


We are persecuted but not abandoned 


We are no longer slaves 


We are daughters and sons 


And when we are weak we are very strong 


And neither death nor life nor present 


Nor future nor depth nor height 


Can keep us from the love of Christ 


And the Word I need is the Word that was 


Who put on flesh to dwell with us 


In the beginning


Idag såg jag en video på youtube, där Sara Groves berättar hur sången kom till och att

just denna del var speciell för henne.

http://www.youtube.com/watch?v=JKwjbT_bdE0&feature=related


Kanske är det därför jag känner så starkt när jag hör musiken och orden, att det är äkta,

att hon verkligen upplevt orden hon sjunger. 




Det sker något när vi läser Hans ord i bibeln. När vi tror på vad Gud säger om vår situation.

Vi förändras när vi uttalar dem. När vi tror att Gud verkligen kommer att göra vad Han sagt. 


Han har ju en hel del meriter om man säger så, exempelvis:


Han skapade himlarna och jorden (1 Mos 1:1)


Han gav en 100-årig man en son (1 Mos 21:1-3)


Han delade Röda havet (2 Mos 14)


Han lugnade det stormiga havet och gick på vattnet (Matt 14:25)


Han helar sjuka och öppnar blindas ögon (Matt 15:30)


Han har berett en plats för oss i evigheten (Joh 14:2)


Skulle inte Han kunna göra vad Han lovat? 



Inget kan skilja oss från Hans kärlek!